Då någon avlidit skall en bouppteckning upprättas. Det innebär att man i en skriftlig handling förtecknar den avlidnes (och den efterlevande makens) alla tillgångar och skulder per dödsdagen.
Ett eventuellt testamente samt de tillgångar och skulder som uppkommit i samband med dödsfallet skall också antecknas. Det kan t ex vara livförsäkringar, begravningskostnader, gravstens- och bouppteckningskostnader. Man kan lite förenklat säga att bouppteckning är en deklaration som fastställer vem som har rätt att ärva den avlidne.
I bouppteckningen skall alla personuppgifter tas med för den avlidne, och även de dödsbodelägare som ärver denne, till exempel make, barn, syskon eller testamentstagare. Det är de arvsberättigade som är skyldiga att se till att en bouppteckning görs. Den som har bäst kännedom om dödsboet skall underteckna bouppteckningen och kallas för bouppgivare. Bouppgivaren skall ge två personer i uppdrag att förrätta själva bouppteckningen, så kallade förrättningsmän. Det är viktigt att dessa är kunniga och insatta i dessa juridiska frågor annars kan det bli fel som är svåra att rätta till. Man bör också bevaka eventuella livförsäkringar och framtida planering i dödsboet.
Bouppteckningen skall göras inom tre månader efter dödsfallet och därefter lämnas in till skattemyndigheten inom ytterligare en månad. Till bouppteckningen skall alla arvingar och testamentstagare kallas, enligt praxis senast 14 dagar innan. De har ingen skyldighet att närvara men de har alltid rätt att delta om de så önskar.
Om det inte finns några tillgångar av värde efter det att skulderna dragits av så har man i stället rätt att skicka in en dödsboanmälan, denna görs via kommunens försorg. När bouppteckningen är registrerad och klar hos skattemyndigheten (efter 1-3 månader) kan tillgångarna fördelas. Denna handling kallas för arvskifte. Detta görs som regel skriftligt och där kommer arvingarna överens om hur allt skall delas.
